OMX30 1 623 0,7%  OMXH25 4 195 0,2%  Bitcoin 6 386,39 -0,2%  Dow 25 669 0,4%  Nas 7 378 0,0%  EUR 10,4697 0,0%  USD 9,1571 0,0%  Olja 71,9 0,6%  Guld 1 189 0,2% 
Publicerad 2018-03-14 10:00 av Direkt

RB: KRYPTOTILLGÅNGAR EJ DEFINIERADE, MEN DE ÄR EJ PENGAR

STOCKHOLM (Direkt) Det finns ännu ingen etablerad definition på kryptotillgångar, som bitcoin, men även om de ofta kallas kryptovalutor kan dessa tillgångar inte klassificeras som pengar.

Det skriver Gabriel Söderberg, vid Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet, i en ekonomisk kommentar som publicerats på Riksbankens webbplats.

"Den avgörande skillnaden mellan kryptotillgångar och etablerade valutor är att de senare aktivt sköts av centralbanker som med utgångspunkt från lagstiftningen har det övergripande ansvaret för att penning- och betalsystemet fungerar i praktiken och är tillräckligt flexibelt för att möta samhällsekonomins behov", skriver han.

Gabriel Söderberg skriver att den nuvarande utvecklingen med kryptotillgångar förstås bäst som en fortsättning på en sedan länge pågående interaktion mellan teknologi och samhälle. Därtill är det viktigt att poängtera att ny teknik aldrig uppstår i ett vacuum, utan hänger ihop med och förutsätter en samhällelig och juridisk kontext.

Därför behöver en fortsatt diskussion om kryptotillgångar breddas så att den också inkluderar dessa aspekter. Kryptotillgångar är exempelvis privat utgivna och ställs ofta i kontrast mot statligt utgivna pengar, men samtidigt förutsätter de att en stat lagstiftar om och upprätthåller äganderätt.

"En förutsättning för att kryptotillgångarna ska fungera är nämligen att deras tekniska utrustning skyddas av ett juridiskt och, ytterst, polisiärt system som tillhandahålls av staten. Utan stater skulle kryptovalutorna därför paradoxalt nog inte kunna existera", skriver Gabriel Söderberg.

Han konstaterar samtidigt att det pågår ett omfattande experimenterande kring kryptotillgångar och många av applikationerna, som blockkedjan, kan mycket väl visa hitta nyttiga användningsområden i samhället och effektivisera vissa processer.

Gabriel Söderberg vill inte heller utesluta att tekniken bakom kryptotillgångar kommer att utvecklas i framtiden och lösa några av de nuvarande utmaningarna. Men med tanke på de olika utmaningarna och i och med att det saknas en officiell utgivare, är slutsatsen i nuläget dock att de "inte kan klassificeras som pengar".

"För närvarande utgör kryptotillgångarna inget större hot mot den finansiella stabiliteten. Det är dock viktigt för centralbanker och myndigheter att fortsätta följa utvecklingen på området", skriver Gabriel Söderberg.

Han skriver samtidigt att Riksbankens eventuella e-krona skulle skilja sig från en kryptotillgång, främst eftersom den skulle vara utgiven av Riksbanken som är en statlig myndighet och att e-kronan därför skulle vara en fodring på svenska staten.

"Skillnaden är stor mot en kryptotillgång som skapas av ett decentraliserat nätverk och inte upprätthålls genom ett legalt åtagande utan genom användarnas vinstintresse och tilltron till kryptotillgångens underliggande protokoll. För Riksbankens e-krona skulle alltså värdet ha en officiell garant, samtidigt som det inte finns någon juridisk oklarhet om dess status", skriver Gabriel Söderberg.

E-kronan skulle också uttryckas i svenska kronor, och därmed inte vara en egen valuta. Därmed skulle den också innefattas i Riksbankens lagstiftade skyldighet att eftersträva ett inflationsmål och därmed en stabil utveckling av köpkraften.

"En fundamental princip i kryptotillgångarna är just att ingen kan anförtros detta ansvar. Kryptotillgångarnas köpkraft bestäms då i mycket högre grad av tillgång och efterfrågan. Resultatet blir, som nämnts ovan, stora fluktuationer i priset", skriver Gabriel Söderberg.

Därtill skulle Riksbanken ha ansvaret för e-kronans underliggande infrastruktur. Hur transaktioner med en e-krona skulle prissättas är inte bestämt, men för en centralbank är det nödvändigt att en eventuell avgift inte varierar utan kontroll. Anledningen är att centralbankens skyldighet att upprätthålla ett effektivt betalningsväsende då inte skulle vara uppfylld.

"Den avgörande skillnaden mot kryptotillgångar är alltså att e-kronan skulle ges ut av en stat och skötas av Riksbanken på ett sätt som garanterar att den skulle fungera som ett effektivt betalningsmedel. Med andra ord skulle e-kronan inte bara fylla pengars tre grundläggande funktioner utan också uppfylla villkoret att vara en legal skapelse utgiven av en stat", skriver artikelförfattaren.

Makroredaktionen +46 8 5191 7931, http://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt

Tips (SPONSRAT):
Jämför nätmäklare - Här handlar du aktier billigast

Vad tycker du?

pagehit