OMX30 1 557 0,9%  OMXH25 4 134 1,7%  Bitcoin 10 538,22 1,2%  Dow 25 219 0,1%  Nas 6 771 -0,4%  EUR 9,8883 0,0%  USD 7,9594 0,0%  Olja 65,4 0,7%  Guld 1 349 0,3% 
Publicerad 2018-02-14 05:35 av Direkt

PROGNOS: OFÖR FRÅN RB 14/2, NÄR KOMMER HÖJNINGEN? - SME (OMS)

(Sändes första gången fredagen den 9/2)

STOCKHOLM (Direkt) Riksbanken väntas lämna reporäntan oförändrad på -0,50 procent, för tolfte mötet i rad, vid policymötet den 13 februari (räntebesked 14 februari). Det mest troliga är också att räntebanan lämnas oförändrad nu även om åtminstone två direktionsledamöter, av olika skäl, kan tänkas opponera sig mot detta.

Samtliga tio ekonomer som SME Direkt har tillfrågat räknar med att Riksbanken lämnar räntan oförändrad.

Även beträffande räntebanan, som sedan i april 2017 har indikerat en första räntehöjning i "mitten av 2018", räknar samtliga tillfrågade analytiker med att den lämnas oförändrad, även om några flaggar för viss sannolikhet för en viss ändring nedåt.

"Sedan decembermötet tror vi inte att varken tillväxt- eller inflationsbakgrunden har förändrats tillräckligt för att motivera en signifikant förändring för basscenariot i prognoserna", skriver ekonomerna på Morgan Stanley i ett kundbrev.

De tillägger dock att om Riksbanken skulle vilja kommunicera ett mer försiktigt budskap skulle man kunna justera räntebanan så att den signalerar en fördröjning av den första räntehöjningen bortom tredje kvartalet i år.

Liknande budskap hörs bland annat från Nordea, som räknar med att Riksbanken sitter still i båten nu men att risken i bedömningen lutar åt att räntebanan kan komma att justeras ned på grund av osäkra inflationsutsikter.

"Riksbankens inflationsprognos sticker ut. Den är högre än vår prognos men också tydligt högre än Konjunkturinstitutets bedömning. Skillnaderna är påtagliga redan i början av 2018", skriver chefsanalytikern Torbjörn Isaksson i ett kundbrev.

Även på Swedbank tror de att Riksbanken kan revidera ned inflationsutsikterna något i närtid, men givet att aktivitetsdata i såväl Sverige och omvärlden har utvecklats i linje med, eller till och med något bättre än prognos, tror ekonomerna att Riksbanken kommer att behålla räntebanan oförändrad vid detta möte

Det kan vara värt att notera att signaler från det penningpolitiska mötet i december antyder att det kan komma reservationer mot räntebeslutet och/eller beslutet om oförändrad räntebana.

Enligt protokollet från decembermötet markerade ledamöterna Henry Ohlsson och Per Jansson ökat missnöje med räntebanan, utan att reservera sig. Henry Ohlsson upprepade att han ville att räntebanan skulle utformas så att höjningar ska inledas i början av 2018, medan Per Jansson tyckte det var "svårsmält" med en räntebana som antyder en räntehöjning redan i mitten av 2018 samtidigt som det fanns indikationer på att en första räntehöjning från ECB kunde dröja till slutet av 2019 eller till och med början av 2020.

Som anledning till att de inte reserverade sig mot räntebanan i december angav såväl Henry Ohlsson som Per Jansson att de räknade med att återkomma i frågorna vid kommande möten. Frågan är därmed om någon av dem väljer att reservera sig nu eller om de väljer att avvakta ytterligare.

Därtill har kanske Martin Flodén potential att bli en joker i fråga om framtida reservationer mot räntebanan. Martin Flodén har tidigare betraktats som en av direktionens mer hökaktiga (nåja, relativt) ledamöter på grund av hans motstånd mot tillgångsköpen, men i fråga om den första räntehöjningen kan möjligen en annan artbestämning av ledamoten vara aktuell.

Den 24 januari uttryckte Martin Flodén missnöje med att inflationen sjönk tillbaka i december, även om det bara var marginellt under Riksbankens egen prognos.

"Det ser jag ju som en besvikelse och som ett problem. Det är definitivt så fortfarande att vi vill få in inflationen lite högre än vi ser nu", sade han till journalister.

Martin Flodén tillade att det som ligger närmast till hands för honom om inflationen inte utvecklas som Riksbanken förutspår är att skjuta på den första räntehöjningen.

"Hur inflationen utvecklas det kommande halvåret kommer att vara väldigt viktigt för hur vi gör med reporäntan, om vi höjer den på det sätt som indikeras enligt räntebanan eller inte", sade han, och tillade att han tittar mycket på KPIF exklusive energi - "det brukar vara en bra indikator om vart inflationen är på väg".

SCB levererar inte något nytt besked om inflationsutvecklingen förrän den 20 februari, men i den mån Riksbanken ändå skulle justera ned inflationsprognosen mer i linje med marknadens konsensusuppfattning kanske startsträckan för Martin Flodén mot en reservation mot en första räntehöjning i "mitten av 2018" inte är så lång.

Riksbankens konsensusbedömning om den första räntehöjningen har dock varit oförändrad sedan april 2017 (då man också tog bort det tidigare budskapet om att det var mer sannolikt att reporäntan sänks än att den höjs den närmaste tiden).

Budskapet har varit att reporäntan ska höjas i "mitten av 2018" samtidigt som räntebanan har antytt att detta betyder en räntehöjning i september - åtminstone om det handlar om en höjning med "normala" 25 punkter.

En annan fråga, när detta "mitten av 2018" närmar sig, är om det fortsatt är lämpligt för Riksbanken att signalera beredskap för att göra penningpolitiken mer expansiv.

Riksbankens pressmeddelanden i samband med räntebeskeden har sedan lång tid tillbaka inkluderat ett budskap om "beredskap att införa ytterligare penningpolitiska lättnader om det behövs för att stabilisera inflationen", och att "alla verktyg… kan användas vid behov".(Riksbanken justerade bort ett tidigare budskap om att denna beredskap också var "hög" i december 2016).

Men hur övertygande blir ett budskap om att räntan snart ska höjas om man fortsätter signalera beredskap för nya lättnader? Något borde tas bort ur pressmeddelandet nu, antingen "beredskapen" eller så "mitten av 2018", och om det blir det sistnämnda så borde förstås också räntebanan justeras så att den indikerar en senare räntehöjning.

Stabiliteten i Riksbankens ränteguidning har i alla fall med tiden mötts av allt mer respekt på marknaden, som allt mer börjat prisa in räntehöjningar i linje med Riksbankens bana.

Bland ekonomerna är dock meningarna fortsatt delade om när den första räntehöjningen, sedan juli 2011, verkligen kommer, och i någon mån också om hur stor denna räntehöjning verkligen blir.

Intervallet för prognoserna om tidpunkten för den första räntehöjningen sträcker sig från juli i år till andra kvartalet 2019. När det gäller storleken på den första höjningen räknar flertalet med att den kommer att vara 25 punkter, vilket brukar betraktas som en "normal" räntejustering. Tre av ekonomerna tror dock att den första höjningen stannar på 10 punkter.

Swedbanks bedömning är att reporäntan kommer att börja höjas i två mindre steg, 10 och 15 punkter i juli respektive oktober (vilket skulle stämma väl med Riksbankens nuvarande räntebana och dessutom innebära att Riksbankens sista två räntesänkningar tas bort i lika stora steg).

Ekonomerna på Handelsbanken, som räknar med en höjning med 25 i september, tror dock inte att höjningar i mindre steg blir aktuellt.

"Mindre steg var naturliga när Riksbanken rörde ner på negativa nivåer då reaktionsfunktionen från det finansiella systemet var osäker. Motsvarande kan inte anses gälla vid räntehöjningar", skriver de i ett kundbrev.

Capital Economics noterar i ett kundbrev att deras prognos om en höjning med 25 punkter i september baseras på tanken att Riksbanken vill veta med säkerhet att ECB kommer att avsluta tillgångsköpen i år innan den höjer räntan.

Men "oavsett om Riksbanken höjer räntan i september, med 25 punkter, eller väljer att börja höja räntan tidigare men mer gradvist räknar vi med att reporäntan kommer att vara noll i slutet av 2018, i linje med marknadsförväntningarna", skriver Capital Economics.

Nordea har däremot sällat sig till de bedömare som inte tror att reporäntan har höjts alls vid årsskiftet.

"Orsaken är att vi bedömer att inflationen sjunker och att det med tiden visar sig att den inte blir tillräckligt hög för att en räntehöjning ska bli aktuell. God utveckling i omvärlden är positiva faktorer, men avgörande för Riksbanken är inflationen och tillväxten i Sverige", skriver Torbjörn Isaksson.

Morgan Stanley tror också att en första räntehöjning dröjer till det första kvartalet 2019, men noterar också Riksbankens signaler om att den starka makroekonomiska utvecklingen gör att beroendet av ECB minskar, vilket ökar sannolikheten för en tidigare räntehöjning.

Morgan Stanley frågar sig dock samtidigt om Riksbanken verkligen vill signalera att en räntehöjning kommer hela tre kvartal före en räntehöjning från ECB, vilket den aktuella räntebanan nu antyder.

Om räntebanan inte ändras nu hänger mycket på aprilmötet, och om räntebanan inte heller ändras då blir varje möte framöver, med start den 3 juli, "live" för en räntehöjning.

Bild: analytikernas prognoser

image

André Hagberg

SME Direkt

Tips (SPONSRAT):
Jämför nätmäklare - Här handlar du aktier billigast

Vad tycker du?

pagehit