OMX30 1 532 -0,8%  OMXH25 3 976 -0,3%  Bitcoin 6 483,85 0,4%  Dow 25 444 0,3%  Nas 7 107 -0,1%  EUR 10,3629 0,1%  USD 8,9891 0,0%  Olja 80,0 0,8%  Guld 1 227 -0,3% 
Publicerad 2018-06-13 13:23 av Direkt

GREKLAND: EUROGRUPPEN VÄNTAS HALVERA KONTANTBUFFERT

BRYSSEL (Direkt) Eurogruppen väntas låna ut 11-12 miljarder euro till Grekland för landets kontantbuffert, inte 20 miljarder euro som Grekland och EU-kommissionen vill.

Det sade Hans Vijlbrief, ordförande för euroarbetsgruppen, vid en pressträff på onsdagen. Euroarbetsgruppen förbereder eurogruppens möten och består av statssekreterare från euroländer.

"Den sista utbetalningen av nödlån väntas bli 11-12 miljarder euro. Huvuddelen går till att bygga upp en kontantbuffert", sade han.

"Överväganden om storleken hänger ihop med hur länge man vill hålla Grekland borta från att låna på marknaden. Portugal hade en enorm kontantbuffert när de lämnade sitt program som räckte i två år", fortsatte han.

En kontantbuffert på 20 miljarder euro skulle innebära att Grekland inte behöver emittera statspapper förrän början av 2020.

Greklands vice ekonomiminister Alexis Charitis sade vid en annan pressträff på onsdagen att den grekiska regeringen hoppas på en kontantbuffert på 20 miljarder euro.

"Det är planen för tillfället. Vi får diskutera det nästa vecka", sade han.

Vid mötet den 21 juni ska eurogruppen besluta om storleken på den sista utbetalningen. Andra beslut vid mötet rör skuldlättnader och förstärkt övervakning av Grekland efter att räddningsprogrammet avslutas den 20 augusti.

Utbetalningen kan bli större om eurogruppen dessutom beslutar om skuldlättnader i form av att gamla lån med högre ränta ska återköpas och därmed ersättas med nya billigare lån.

Hans Vijlbrief sade att Grekland redan håller på att bygga upp en buffert på egen hand. Grekland kan även låna från annat håll om man så vill, från Ryssland eller Kina eller någon annanstans, sade han.

Grekland kommer inte begära en kreditlina när landet lämnar räddningsprogrammet den 20 augusti, förklarade Alexis Charitis. Det gjorde inte heller Irland eller Portugal vid deras utträden.

"Budskapet vi får från marknaden är att Grekland bör bli ett normalt land igen. En kreditlina skulle i praktiken betyda ett nytt program", sade han.

De tre grekiska räddningsprogrammen sedan 2010 - med en mycket inträngande övervakning från EU-kommissionen, IMF, ECB och ESM - har varit en politiskt känslig fråga i Grekland.

Skillnaden är tydlig jämfört med en kontantbuffert. För en buffert ställs inga nya villkor när utbetalningen väl är gjord. Och denna utbetalning måste ske före räddningsprogrammets slut - alltså före den 20 augusti.

Hans Vijlbrief höll med.

"Juridiskt sett är en kreditlina ett nytt program", sade han.

Det är dock möjligt för Grekland att be om en kreditlina efter att räddningsprogrammet har avslutats i augusti.

En öppen fråga är om IMF i sista stund ska gå med i det tredje grekiska räddningsprogrammet. IMF har hittills ansett att mer skuldlättnader har behövts för att skuldbördan ska vara uthållig.

Hans Vijlbrief sade att han hoppas på ett positivt beslut från IMF före den 21 juni. Hursomhelst kommer IMF att på något vis delta i den förstärkta övervakningen efter augusti, åtminstone genom en vanlig artikel 4-granskning.

Hans Vijlbrief gav Grekland tre råd för att få marknadens förtroende och kunna stå på egna ben:

Grekland får inte riva upp beslutade reformer. Givetvis kan förnuftiga justeringar diskuteras.

Vidare måste Grekland behåll budgetdisciplinen. Fram till 2022 är Grekland ålagd att ha ett primärt budgetöverskott på 3,5 procent. Eurogruppens möte den 21 juni ska avgöra hur avtrappningen ska ske därefter.

Det tredje rådet gällde vikten av politisk stabilitet. Om landet byter regeringen bör huvudriktningen bibehållas, sade Hans Vijlbrief.

Bengt Ljung +32 22 30 74 56

http://twitter.com/Direktbryssel

Nyhetsbyrån Direkt

Tips (SPONSRAT):
Jämför nätmäklare - Här handlar du aktier billigast

Vad tycker du?

Lägg till instrument

pagehit