OMX30 1 532 -0,8%  OMXH25 3 976 -0,3%  Bitcoin 6 483,62 0,4%  Dow 25 444 0,3%  Nas 7 107 -0,1%  EUR 10,3590 0,0%  USD 8,9891 -0,6%  Olja 80,1 0,9%  Guld 1 227 -0,3% 
Publicerad 2018-06-12 17:04 av Direkt

GREKLAND: BÖR EJ BEHÖVA MARKNADSFINANSIERING FÖRE 2020

BRYSSEL (Direkt) EU-kommissionen förordar att euroländernas sista utbetalning av nödlån till Grekland ska finansiera en kontantbuffert på omkring 20 miljarder euro.

På så vis skulle Grekland klara all finansiering av sina skuldbetalningar till åtminstone början av 2020. Grekland är inte i behov att låna på öppna marknaden, men kan ändå vilja pröva marknadens aptit på grekiska obligationer den närmaste tiden, anser kommissionen.

Det erfar Nyhetsbyrån Direkt.

Greklands tredje räddningsprogram löper ut den 20 augusti. Utan kontantbufferten skulle Grekland behöva emittera statspapper omedelbart.

Bufferten kan räcka längre om pengarna används till att köpa tillbaka utestående lån med hög ränta, exempelvis till IMF.

En kontantbuffert innebär att övriga euroländer inte behöver tillhandahålla en kreditlina för att lugna finansmarknaden. Eurogruppen har diskuterat en kreditlina, men det är något som den grekiska regeringen måste begära. Så har inte skett.

Enligt kommissionen bör finansmarknaden motta Greklands emissioner väl eftersom tillväxten har vänt upp, det primära överskottet är högt, de ekonomiska reformerna börjar ge resultat och regeringens ägande av dessa reformer har förbättrats avsevärt.

Vid eurogruppens möte den 21 juni kommer euroländernas finansministrar att fatta beslutet om storleken på kontantbufferten.

Förutsättningen är att Grekland har uppfyllt alla villkor, främst 88 lagstiftningsbeslut om ekonomiska reformer.

Vid samma möte ska eurogruppen fatta beslut om skuldlättnader och diskutera övervakningen av Greklands fortsatta reformer.

Enligt kommissionens bedömning bryr sig finansmarknaderna mest om Grekland klarar av sin skuldbörda fram till 2030. Därför vill kommissionen att 40 procent av lånen (äldre EFSF-lån) förlängs eller att återbetalningarna skjuts upp bortom 2030.

Euroländernas finansminister håller också på att skapa en justeringsmekanism för skuldbördan om tillväxten sviker i framtiden. Vid lägre tillväxt ska nya skuldlättnader slå till mer eller mindre automatiskt.

Några skuldnedskrivningar är inte aktuella.

Även om den grekiska regeringen har fattat beslut om hundratals reformer ligger avgörandet givetvis i hur väl reformerna implementeras de kommande fem-tio åren.

Kommissionen kommer att sätta Grekland under förstärkt övervakning under en tid för att se till att Grekland verkligen fortsätter på reformvägen. Även IMF kommer att delta i övervakningen. Efter 18-24 månader tar kommissionen ställning till om övervakningen ska fortsätta.

Som ett ytterligare incitament för Grekland att hålla fast vid reformerna har euroländerna villkorat vissa skuldlättnader så att de frigörs löpande.

Hittills har euroländernas räddningsfond ESM betalat ut 46 miljarder euro till Grekland av nödlåneprogrammet på potentiellt 86 miljarder euro.

Bengt Ljung +32 22 30 74 56

http://twitter.com/Direktbryssel

Nyhetsbyrån Direkt

Tips (SPONSRAT):
Jämför nätmäklare - Här handlar du aktier billigast

Vad tycker du?

Lägg till instrument

pagehit