OMX30 1 609 2,3%  OMXH25 3 890 2,3%  OMXC20 939 1,2%  Dow 20 764 1,1%  Nas 5 508 1,2%  EUR 9,6291 0,0%  USD 8,8603 0,0%  Olja 51,7 0,2%  Guld 1 273 -0,4% 
Publicerad 2017-04-18 15:00 av Direkt

IMF: MÅSTE SÄKRA ÖPPET HANDELSSYSTEM SOM GYNNAR ALLA - OBSTFELD

STOCKHOLM (Direkt) Den globala ekonomin ser ut att öka takten, och världen kan stå inför en vändpunkt. Men trots att det börjar se ljusare ut är det system med internationella ekonomiska relationer, som byggts upp efter andra världskriget, under hårt tryck trots de samlade fördelar det har levererat.

Det skriver IMF:s chefekonom Maurice Obstfeld i ett förord till organisationens globala tillväxtprognos på tisdagen.

Han konstaterar också att systemet även utsätts för tryck just på grund av att tillväxten och de resulterande ekonomiska förändringarna ofta har resulterat i ojämlika vinster och kostnader inom länderna.

"Politiken måste hantera dessa skillnader rakt på för att säkra stabiliteten i ett öppet, samarbetande handelssystem som gynnar alla", skriver Maurice Obstfeld.

Han skriver ihållande goda nyheter sedan sommaren 2016 börjar summeras mot ljusare globala utsikter, och den väntade tillväxtökningen 2017 och 2018 är brett baserad även om tillväxten ännu är ljummen i vissa utvecklade ekonomier, och råvaruexporenade länder har det fortsatt kämpigt.

Men uppjusteringen av IMF:s tillväxtprognoser är ändå blygsam, och den potentiella tillväxten på medellång sikt är fortsatt dämpad.

"Samtidigt, även om det finns en chans att tillväxten överträffar förväntningarna på kort sikt fortsätter signifikanta nedåtrisker att skugga utsikterna på medellång sikt, och de kan mycket väl ha intensifierats sedan vår förra prognos", skriver chefekonomen.

Han konstaterar att ett framträdande hot är svängningen mot protektionism leder till handelskrig. I framför allt utvecklade ekonomier har den svaga återhämtningen sedan krisen, och den ännu svagare återhämtningen för medianinkomsterna och strukturella störningar på arbetsmarknaderna generat stöd för en nollsummepolitisk hållning som kan underminera internationella handelsrelationer och internationellt samarbete mer generellt.

Ett resultat av det internationella handelssamarbetet har varit en stark tillväxtökning i en rad tillväxt- och utvecklingsekonomier, av vilka några nu har nått höginkomststatus. De rikare länderna har också fortsatt att växa, men med mindre imponerande inkomstökningar de senaste tio åren jämfört med tidigare decennier, och i synnerhet i jämförelse med de mer framgångsrika tillväxt- och utvecklingsekonomierna.

"Det är därför inte förvånande att attityderna till den internationella handelns effekt på jobb och löner… tenderar att vara mer positiva i fattiga länder", skriver Maurice Obstfeld.

Han tillägger dock att dessa resultat kan ha mindre att göra med generella tillväxtskillnader mellan rika och fattiga länder än med misslyckandet för tillväxtvinsterna i rika ekonomier att nå ut till de nedre delarna av inkomstskikten de senaste decennierna.

Chefekonomen konstaterar att de globala trenderna mot ojämlikhet kan relateras till handel, men beror till stor del, och i många länder mer, på teknologiska förändringar - i den utsträckning det går att separera teknologiska framsteg från handel.

IMF har i ett delkapitel i vårprognosen studerat hur krafterna bakom teknologi och handel har tenderat att minska inkomstandelen av BNP i många länder. Och i den utsträckning ett fall i inkomstandelen sammanfaller med stagnerande medianinkomster och försämrad inkomstdistribution, som varit fallet i ett antal utvecklade ekonomier, kan det leda till politiskt tryck mot att minska den ekonomiska integrationen med handelspartnerna.

"En kapitulation inför detta tryck skulle leda till självförvållade skador, leda till högre priser för konsumenter och företag, och därför, sänka generella reala inkomster för hushåll", skriver Maurice Obstfeld.

Chefekonomens recept är i stället att regeringar bör bedriva en handelspolitik som är konsistent med maximal produktivitet och underbygga detta med åtgärder som bättre fördelar vinsterna från internationell handel internt. Dessutom bör arbetskraftens kunskaper och anpassningsförmåga förbättras och anpassningsprocessen underlättas för dem som påverkas negativt.

"Olyckligtvis tycker regeringar ofta att det är svårare att göra sådana interna förbättringar än att begränsa handeln. Men de måste vara medvetna att de vinster som kan komma av en sådan hållning kommer på bekostnad av andra i den inhemska ekonomin, utöver de utländska handelspartnerna", skriver Maurice Obstfeld.

Han tillägger att även vinster i vissa sektorer till följd av begränsad handel försvinner, och förlusterna förstärks, när handelspartnerna i sin tur vidtar motåtgärder.

Politiker måste i stället göra det hårda jobbet med att investera i sina ekonomier, i synnerhet i människor, för att skapa större motståndskraft mot en rad potentiella och pågående strukturella förändringar.

Användbara reformer kan fokusera på aktiv arbetsmarknadspolitik, större skatteprogressivitet där det kan göra nytta, mer effektiva investeringar i utbildning och förändringar i bostads- och kreditmarknaderna för att ge utrymme för ökad arbetskraftsmobilitet.

"Många av dessa åtgärder lättar inte bara den ekonomiska anpassningen, de ökar också tillväxtpotentialen på längre sikt. De är nyckelkomponenter i ett set av penning-, fiskal-, struktur-, och finanssektorspolitik som kommer att stärka och säkra återhämtningen på sikt", skriver Maurice Obstfeld.

Makroredaktionen +46 8 5191 7931, http://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt

Tips (SPONSRAT):
Jämför nätmäklare - Här handlar du aktier billigast

Vad tycker du?

Valutakurser

Namn Kurs Värde %
USD/SEK 8,8603 0,0008 0,01
EUR/SEK 9,6291 0,0020 0,02
JPY/SEK 0,0804 -0,0003 -0,39
GBP / SEK 11,3397 0,0092 0,08
CHF/SEK 8,9018 0,0050 0,06
pagehit